Att tugga människokött
Att tugga människokött...
...hör vardagen till här i den här idylliska lilla sjöstaden. I varje gathörn, på varje litet café eller uteservering flödar det: skitsnacket, sladdret, skvallret om alla mer eller mindre kända invånare.
Kärringar - som gubbar - har som hobby att gräva fram gammalt skit om folk, som kanske hände både för några månader sen och så långt tillbaka som på 40-talet. Råkar man passera, kan man riktigt känna att "såja, nu står jag på tur för en genomgång av mina göranden och låtanden".
Man försöker att inte bry sig, men man känner sej ganska illa till mods för man har ingen möjlighet att varken försvara sej, eller rätta dem om de lägger till eller drar ifrån själva sanningen.
Igår deltog jag i ett föreningsmöte, och efter avverkande av stadgar och beslut var det så dags för ett litet samkväm - och - SLADDER! Yaay tänkte många 
Hur det nu var, så blev det en total genomgång av stadens politiker, idrottsmän och andra. Bl a diskuterades en dam, där det stöttes och blöttes om hennes barn, hennes make, åldersskillnaden mellan dem etc etc. När de började komma mot finalen av den diskussionen kunde jag inte längre hålla tyst: "-Jag tycker att M är en jättetrevlig och rar människa. Jag träffar henne varje dag, eftersom vi är arbetskamrater". Fullkomlig RIDÅ!! Så där blev det tyst. Och jag fick många föraktfulla blickar riktade mot mej...Illa illa.
Så särskilt populär är man nog inte, med all sin ärlighet och rättvisetänkande 
Men va sjutton bryr jag mej om det? Så länge jag själv är medveten om vad jag gör och säger, så länge kan jag låta folk fortsätta ägna sej åt sitt favoritgöra.
Så alla ni turister och andra borde veta att bakom fasaden och Hollystad glamouren döljer det sej en mörk baksida, kanske i en gammal bortglömd kullerstensgränd med korsvirkeshus på båda sidorna.
